samtyckeskultur

När vi vill göra något tillsammans med en annan person, så behöver vi försäkra oss om att den andra vill. Men hur då? Ett sätt är såklart att fråga och lyssna på svaret. Men människor kommunicerar inte bara med ord, utan även med kroppsspråk och vi behöver lyssna efter mer än ord när vi försäkrar oss om att någon vill.

När vi är mycket små barn visar vi tydligt vad vi vill. Vi ler och skrattar när vi är nöjda och skriker och gråter när något inte känns bra. Allt eftersom vi växer upp lär vi oss när vi kan visa tydligt vad vi vill och när det är för känsligt. Vi lär oss osynliga regler som gör att vi kan visa vad vi vill på mer diskreta sätt och vi lär oss att säga ja till saker vi egentligen inte vill. Det sociala utbytet med andra människor blir alltmer komplicerat.

Genom att öva oss på att tyda människors kroppsspråk kan vi lättare ta reda på vad de vill. Människor får vanor av olika typer av kroppsspråk beroende på kultur, arv från föräldrar, identitet, vilken position de har i gruppen och så vidare. Men generellt sett använder vi oss spontant av liknande kroppsspråk, ansiktsuttryck och röstlägen när vi vill eller inte vill något. Ett exempel är att vi rynkar pannan när vi är missnöjda eller pratar med starkare röst när vi är arga. Ett annat exempel är öppet eller stängt kroppsspråk. Ett öppet kroppsspråk kan vara att skjuta fram bröstet och rikta armarna utåt, le och möta andras blickar. Ett stängt kroppsspråk kan vara att sjunka ihop med axlarna och gömma bröstet, ha armarna eller benen i kors, blicken vänd bortåt eller neråt. En person som är bekväm i situationen öppnar ofta upp sitt kroppsspråk, medan en person som inte är bekväm ofta stänger sitt kroppsspråk.

Ibland kan vi ha sämre omdöme på grund av starka känslor eller rus. Då kan vi behöva vara extra noggranna med att läsa av folks signaler. Det här kan till exempel vara när en är kåt, full, stressad eller vill något väldigt starkt.

Det finns många myter kring vad ett leende, en uppmärksam blick eller liknande betyder. Det är viktigt att komma ihåg att de kan vara tecken, men inte säkra bevis på att någon vill. De kan till exempel handla om artighet, eller att personen inte känner sig säker nog för att visa att den inte vill. Det kommer vi in på mer under temat normer och makt. Om någon visar flera tecken på att den vill, flera ja-signaler, kan det betyda att den tycker om det som händer just då. Men det behöver inte betyda att personen vill gå på bio, hoppa fallskärm eller ha sex med dig. Du behöver ta initiativ i den riktning du vill gradvis, och vara uppmärksam på personens signaler längs vägen.